Inte för att jag vet vad det är för någon form av figur som döljer sig i den har istappen. Det är upp till var och en att använda sin fantasi.
Den här koltrasthonan gillade tydligen inte att bli porträtterad av hennes min att dömma.
Efter att antal nätter med många minusgrader har sidorna i de små fallen i Kävlingeån förvandlats till isskulpturer med det forsande vattnet i en liten mittfåra.
Detta är kanske inte det man brukat tänka på när man talar om stjärnfall. Men visst gnistrar stjärnorna för fullt i vattenfallet.
Vet inte om ni har samma barnsliga fantasi som jag har när det gäller att hitta lustiga figurer i naturen.
Visst ger det här strömmande vattnet en association till långt grått böljande hår .
Så kom den då årets första snö, som blev mycket kortlivad men ändå hann med att lysa upp vintermörkret lite grann. PS. min bild nummer 700 på bloggen
James Johansson 